Förslag till nytt partiprogram

Idag lägger programkommissionen fram sitt förslag till nytt socialdemokratiskt partiprogram, Ett program för förändring. I samband med detta reflekterar Lars Engqvist, programkommissionens sekreterare, kring vad som skiljer Socialdemokraterna från andra partier.

Socialdemokratins allra första program från 1897 inleddes med följande ord:

”Socialdemokratin skiljer sig från andra politiska partier därigenom, att den vill helt omdana det borgerliga samhällets ekonomiska organisation och genomföra arbetareklassens sociala frigörelse, till betryggande och utveckling av den andliga och materiella kulturen”.

Det är intressant öppning av ett partiprogram; de allra första orden bygger på insikten att det som motiverar ett politiskt parti, det som är dess politiska legitimitet, är vad som skiljer det från alla andra.

Denna insikt är naturligtvis giltig också idag. Åsikter som förenar partier är självfallet viktiga när det gäller att bygga nödvändiga allianser, men om ett politiskt partis samhällsanalys, grundläggande idéer och program lika väl, eller bättre, förs fram av andra, har det förlorat sitt egentliga existensberättigande.

Det är framförallt tre hållningar som skiljer det socialdemokratiska partiet från övriga politiska rörelser och som utgör grunden för partiets legitimitet.

Läs mer

Annonser

Tjuvkik på det nya partiprogrammet

Om några timmar släpper programkommissionen sitt förslag till nytt partiprogram. Det är en speciell tid att skriva ett nytt socialdemokratisk program. De socialdemokratiska idéerna har under decennier varit på reträtt. Partiet har varit på defensiven. Men någonting har hänt. Allt fler av samtidens utmaningar pekar åt ett nytt håll. Under lång tid har politiker, forskare och människor i allmänhet sökt efter lösningar i det enskilda, i växande klyftor och på marknaden, kort sagt: någon annanstans än hos socialdemokratin. Det har inte fungerat. Samhällsproblemen har inte lösts genom att privatiseras. Ökande klyftor har inte åstadkommit högre tillväxt och fler jobb, utan istället skapat nya spänningar. Och de nya marknadslösningarna i exempelvis välfärden har inte levererat vad som utlovats.

Vår tids stora utmaningar är globala. Det handlar om klimatkrisen, om växande klyftor och om finansmarknadernas inneboende instabilitet. Rätt hanterade innebär dessa utmaningar fantastiska möjligheter att skapa en bättre tillvaro för alla världens människor. Och det speciella är hur tydligt det är att svaren på dessa stora utmaningar ligger i det gemensamma. Det går inte att lösa dem annat än tillsammans, på demokratisk väg, i många fall över nationsgränserna. De kan inte lämnas varken åt individen eller åt marknaden.

Kort sagt: Det är tydligare än på mycket länge att svaren på framtidens utmaningar ligger hos socialdemokratin.

Nedan följer ett utdrag ur programkommissionens förslag.

Vår tids stora utmaningar – och lösningar

Vi lever i globaliseringens tidevarv. Världens människor är beroende av varandra i en utsträckning vi inte sett tidigare.

Den intensifierade världshandeln och spridningen av demokratiska värderingar, ny teknik och vetenskapliga innovationer har skapat ett välstånd som lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom. Medellivslängden i världen ökar, barnadödligheten minskar, allt fler människor lär sig läsa och allt fler länder räknas som demokratiska.

Globaliseringen och den allt intensivare internationella handeln har lett till att exporten av varor och tjänster fått en kraftigt ökad betydelse för den svenska ekonomin. Exporten motsvarar idag ungefär hälften av Sveriges BNP. Denna ökning har bidragit till sysselsättning och välfärd. Men den har också gjort det svenska samhället allt mer beroende av den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld.

Med globaliseringen sker en gradvis förskjutning av makten i världen. Där västländerna tidigare har utgjort världens maktcentrum, är det idag i andra länder som den ekonomiska tillväxten är som starkast och mest ihållande. Detta kommer att få stora konsekvenser, inte bara för den ekonomiska ordningen i världen, utan också för den politiska och kulturella. Samtidigt som det är positivt att det skett en global maktförskjutning från de tidigare dominerande ekonomierna i norr till de växande ekonomierna i söder, är det ett allvarligt hot mot friheten och demokratin när vissa av de länder som spelar en växande roll är icke-demokratiska och saknar respekt för de mänskliga rättigheterna. Internationaliseringen innebär också nya utmaningar för den demokratiska delaktigheten. Många politiska beslut, som tidigare kunde tas på nationell nivå, kräver idag internationella överenskommelser.

Kapitalet flyter närmast fritt över gränserna. De ekonomiska intressena har blivit mindre beroende av en nationell bas och ägarstrukturerna har förändrats. Risken finns att fokus flyttas från långsiktiga och produktiva investeringar till kortsiktiga vinster. Finansiella bubblor växer och spricker, med katastrofala konsekvenser för miljontals människor i form av växande arbetslöshet och fattigdom.

Det finns en spricka mellan den reala ekonomins sårbarhet och den finansiella ekonomins framgångar. Att börsen går bra behöver inte betyda att arbetslösheten sjunker eller att människors levnadsstandard ökar. Koncentrationen av storföretag till allt större, världsomspännande koncerner skapar stora ekonomiska maktcentra utanför demokratisk kontroll. Det växande välståndet bygger många gånger på att arbetskraft utnyttjas till låga löner och hänsynslösa anställningsvillkor.

Samtidigt finns växande motkrafter. Det fackliga internationella samarbetet växer i styrka. Ökad transparens och en ökad mediebevakning ger de fackliga strävandena nya möjligheter. Allt fler företag inser att det ligger i deras egna, långsiktiga intressen att ta ett socialt ansvar och att respektera arbetstagarnas rättigheter.

Utarmningen av naturresurser och hotet mot miljö och klimat känner inte heller några nationsgränser. Människans förbränning av fossila bränslen har medfört kraftigt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären. Medeltemperaturen stiger i hela världen. Detsamma gäller havsytan. Marknadens oförmåga att hushålla med resurser som saknar pris har lett till en exploatering som hotar allas vår existens. Än har världen inte lyckats vända utvecklingen och åstadkomma den nödvändiga minskningen av utsläppen av växthusgaser. Klimatkrisen är kanske mänsklighetens svåraste utmaning. Det handlar, bokstavligen, om allas vår överlevnad.

Samtidigt som miljontals människor lyfts ur extrem fattigdom, växer nya klyftor fram. Ojämlikheten inom länder ökar i världen och den ekonomiska utvecklingen riskerar att stagnera när allt mer av välståndet samlas i fåtalets händer, samtidigt som stora grupper saknar tillräckliga resurser för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin. Migrationen växer: människor dras till de nya jobben för att fånga möjligheterna till ett bättre liv, och allt fler människor i världen bor i städer. Det innebär både fantastiska möjligheter att skapa sig ett bättre liv och risk för utslagning i nya slumområden.

Svåra fördelningskonflikter har tillfälligt kunnat undvikas genom att skuldsättningen i den rika delen av världen har vuxit: när reallönerna inte har ökat i samma takt som det totala välståndet, har människor kompenserat detta med att ta större lån. Detta har bidragit till den instabila skuldekonomi som utlöste den stora finanskrisen i slutet på 00-talet.

Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt och ömsesidigt beroende vi människor är av varandra. Den globala arbetsdelning, som bidragit till de kraftigaste välståndsökningarna i mänsklighetens historia, innebär att miljontals människor samverkar med varandra i invecklade nätverk utan att någonsin träffas. De varor vi konsumerar en vanlig dag bär spår av ett oräkneligt antal människor, i många olika länder, som på många olika sätt bidragit till att produkten ska hamna i just våra händer. Det ekonomiska systemet och de privata företagen är helt beroende av sin omvärld: av de resurser naturen har att erbjuda; av det regelverk och den infrastruktur som bara samhälleliga organ kan skapa och upprätthålla; av de anställda som med sitt kunnande skapar produktionen; och av de konsumenter, som med sin efterfrågan betalar produktionens kostnader.

I det moderna samhället är beroendeformerna globala, abstrakta och opersonliga. De otaliga människor som gör våra liv möjliga är ansiktslösa för oss. Vi hyser samtidigt en så stark tillit till dessa omfattande beroendeförhållanden att vi tar dem för givna, förmodligen därför att tillvaron annars skulle kännas outhärdligt osäker. Detta förstärker en känsla hos oss av att vi i själva verket är individuellt oberoende, en föreställning som paradoxalt nog tycks bli starkare ju mer omfattande de samhälleliga beroendeförhållandena faktiskt är.

Dessa beroenden har alltid funnits, men är starkare idag än tidigare. Det är tydligare än någonsin att svaren på samtidens stora utmaningar ligger i det gemensamma. Dessa utmaningar går inte att lösa annat än tillsammans, på demokratisk väg, i många fall över nationsgränserna. De kan inte lämnas varken åt individen eller åt marknaden.

Det är vi människor tillsammans som måste fatta de svåra, men helt nödvändiga besluten kring hur vi vill leva tillsammans framöver.

Seminarium: Socialdemokratin och feminismen

S-studenters och programkommissionens seminarium ”Socialdemokraterna är ett feministiskt parti – hur gör vi för att det också ska synas i vår ekonomiska politik?”

Medverkar gör:

Lena Sommestad, ordförande S-kvinnor
Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO samt ledamot av programkommissionen
Emma von Essen, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Moderator är Elin Molin, Socialdemokratiska ekonomklubben vid Handelshögskolan (SEK)

Seminariet är från den 4 oktober 2012, och filmat på Sveavägen 68 i Stockholm

Vi beklagar den bitvis dåliga ljudkvaliteten.

Seminarium: Socialdemokratin och hållbarheten

S-studenter och programkommissionens seminarium:

Socialdemokraterna står för hållbar utveckling – hur förenar vi välstånd med minimal resursförbrukning?

Medverkande:

Olof Kolte, universitetslektor i industridesign
Sara Karlsson, riksdagsledamot (s) i miljö- och jordbruksutskottet
Morgan Johansson, riksdagsledamot (s) och representant programkommissionen
Modererar gör Maja Nordström, redaktör för tidskriften Tvärdrag

Seminariet hölls den 18 oktober i Lund.

Seminarium: En internationell socialdemokrati

Tidigare i höstas anordnade S-studenter tillsammans med programkommissionen fyra seminarier på olika teman. Här finns filmen från seminariet ”Socialdemokratin är internationell – hur bygger vi förutsättningar för en god ekonomisk utveckling och rättvis global handel?”

Medverkande:
Sven Tengstam, forskare i utvecklingsekonomi vid Göteborgs Universitet
Monika Arvidsson, utredningschef Arbetarrörelsens tankesmedja
Peter Persson, riksdagsledamot (s) samt ledamot av programkommissionen
Magnus Nilsson, ordförande S-studenter
Samtalet modereras av Eva Thalén, Socialdemokratiska Handelsstudenter

Seminariet hölls på Handelshögskolan i Göteborg den 15 oktober.

Program för förändring

Idag presenterar programkommissionen sitt remissförslag till ett nytt partiprogram för Socialdemokraterna. Arbetarrörelsens enskilda medlemmar och organisationer inbjuds att lämna synpunkter på programmet senast den 14 december 2012.

Efter denna programremiss kommer kommissionen vid sitt möte i januari 2013 fastställa det förslag som ska behandlas på partikongressen i april.

Programförslaget bygger i hög grad på den debatt som pågått inom arbetarrörelsen under våren och hösten. Diskussionsmaterialet som skickades ut för snart ett år sedan har stimulerat till en omfattande idédebatt. Över 400 föreningar och enskilda medlemmar har svarat på materialet och flera hundra möten, debattkvällar och seminarier har arrangerats.

Läs programförslaget här!

Partiprogramsseminarier

Under oktober månad arrangerar s-studenter tillsammans med programkommissionen fyra seminarier runt om i landet. Välkommen!

 

Stockholm den 4 oktober

Socialdemokraterna är ett feministiskt parti – hur gör vi för att det också ska synas i den ekonomiska politiken?

http://www.facebook.com/events/437693972935234/

Forskarpresentation: Emma von Essen, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Paneldeltagare: Lena Sommestad, ordförande S-kvinnor Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO samt ledamot i programkommissionen Moderator: Elin Molin, nationalekonom och aktiv i S-studenter vid Handelhögskolan Plats: Sveavägen 68 Kaffe och smörgås serveras från 17.00 Seminariet pågår mellan 17.30-19.00

Umeå den 11 oktober

Socialdemokraterna är ett parti för jämlikhet – hur skapar vi en likvärdig skola?

Forskarpresentation: Lisbeth Lundahl, professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet

Paneldeltagare:

Anders Nilsson, idéverkstaden Tankeverksamheten i Göteborg

Ibrahim Baylan, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna

Moderator: Magnus Nilsson, förbundsordförande S-studenter

Plats: Umeå universitet Kaffe och smörgås serveras från 16.30 Seminariet pågår mellan 17.00-18.30

Göteborg den 15 oktober

Socialdemokratin är internationell – hur bygger vi förutsättningar för en god ekonomisk utveckling och rättvis global handel?

Forskningspresentation: Sven Tengstam, forskare i utvecklingsekonomi vid Göteborgs universitet

Paneldeltagare:

Monika Arvidsson, utredningschef vid Arbetarrörelsens tankesmedja

Magnus Nilsson, förbundsordförande S-studenter

Peter Persson, riksdagsledamot (S) och representant för programkommissionen

Moderator: –

Plats: Malmstensalen på Handelshögskolan

Kaffe och smörgås serveras från 17.00

Seminariet pågår mellan 17.30 – 19.00

Lund den 18 oktober

Socialdemokraterna står för hållbar utveckling – hur förenar vi välstånd med minimal resursförbrukning?

Forskningspresentation: Olof Kolte, universitetslektor i industridesign

Paneldeltagare:

Sara Karlsson, riksdagsledamot (S) i miljö- och jordbruksutskottet

Morgan Johansson, riksdagsledamot (S) och representant för programkommissionen

Moderator: Maja Nordström, redaktör för tidskriften Tvärdrag

Plats: Socialdemokraterna i Lund, Kattesund 5

Kaffe och smörgås serveras från 18.15

Seminariet pågår mellan 18.45 – 20.00

Marika Lindgren Åsbrink: Lösningen ligger i det gemensamma

Detta är en krönika som ursprungligen publicerades i Efter arbetet.

En naturlig utgångspunkt i författandet av ett nytt partiprogram är att börja i vad som har förändrats sedan det senaste antogs. Vad har hänt sedan 2001, då det förra programmet klubbades, som gör att vi behöver skriva ett nytt just nu?

Förändringar är oftast smygande – men i några fall direkta. En mycket konkret och avgörande förändring inträffade måndagen den 15 september 2008, då Wall Streets äldsta bank, Lehman Brothers, gick i konkurs. Den globala finanskrisen var ett faktum. Inom loppet av några minuter gick astronomiska värden upp i rök. Miljontals jobb har försvunnit världen över, löner har sänkts, skolor och sjukhus tvingats lägga ner. Konsekvenserna är fruktansvärda och mycket långsiktiga. Finanskrisen beräknas ha ökat antalet personer som lever i extrem fattigdom med ofattbara 64 miljoner.

En annan, mer smygande kris, är klimatfrågan. ”Sedan det senaste partiprogrammet skrevs har världens befolkning vuxit med en miljard, det globala BNP har fördubblats, de globala koldioxidutsläppen per capita har ökat med 25 procent, den totala ansamlingen koldioxid i atmosfären har ökat från 370 till 390 ppm, det globala oljepriset har mer än fördubblats, målet att hålla de globala temperaturökningarna till max två grader har i praktiken övergivits, Kyotoprotokollet har misslyckats, extremt och dödligt väder blir allt vanligare osv. osv. i all tröttsam oändlighet”, som den socialdemokratiska debattören Kajsa Borgnäs formulerar det i ett inlägg på programkommissionens blogg. Klimatkrisen är kanske den svåraste utmaning mänskligheten någonsin stått inför. Det handlar, bokstavligen, om allas vår överlevnad.

Naturligtvis är varken finans- eller klimatkrisen nya frågor. Socialdemokratin föddes ju ur en kritik av kapitalismen; miljöfrågan har funnits med i socialdemokratiska partiprogram i decennier och klimatfrågan åtminstone sedan 1990. Men det handlar om företeelser som hela tiden byter skepnad, och som därför kräver en ständigt ny förståelse.

Det är lätt att låta alarmistisk. I programskrivande är detta knappast en bra idé. Ett partiprogram måste ju visa vägen framåt, förmedla att förändring är möjlig. Och tittar man på dessa två kriser ser man att det är just lösningarna som förenar dem. Båda kriserna är i hög grad globala. De kan inte lämnas åt varken enskilda individer eller enskilda stater. Lösningen ligger istället i det gemensamma, i överenskommelser över nationsgränserna.

Ett annat gemensamt drag är att båda kriserna pekar på marknadens otillräcklighet. Enligt teorierna om den rationella marknaden kan egentligen inte finanskriser uppkomma. Det har hetat att marknader reglerar sig själva. Det har sagts att finansiella innovationer leder till ökat välstånd för alla. Det är uppenbart att så inte var fallet. Klimatkrisen å sin sida visar på marknadssystemets oförmåga att hushålla med resurser som saknar pris, och på den exploatering som uppstår till följd av detta. Den visar även på bristerna i ett tillväxtbegrepp som inte tar hänsyn till framtida generationers kostnader. Marknaden klarar sig helt enkelt inte själv. Det krävs starka demokratiska motvikter för att rädda oss från såväl finanskriser som klimatkatastrofer.

Sammanfattningsvis: två av de största utmaningarna vår samtid står inför går inte att lösa annat än tillsammans, på demokratisk väg, över nationsgränserna. De kan inte lämnas varken åt individen eller åt marknaden. Det är människorna tillsammans som måste fatta de svåra, men helt nödvändiga besluten kring hur vi egentligen vill leva framöver.

För ett parti som alltid hävdat demokratins företräde, och som alltid förstått att vi människor är djupt och ömsesidigt beroende av varandra, borde inte det här vara några konstigheter. Det är naturligtvis inte enkelt vare sig att tygla marknaden eller vända klimatutvecklingen. Men är det något parti som har svaren på hur det skulle kunna göras, så är det socialdemokratin. Kanske har vi under en liten stund glömt bort hur man gjorde. Men det borde inte vara så svårt att återuppväcka kunskapen igen.

Marika Lindgren Åsbrink är biträdande sekreterare i programkommissionen.

Seminarieserie tillsammans med S-studenter

Under oktober ordnar S-studenter tillsammans med programkommissionen en liten föreläsningsserie på olika orter i landet. Först ut är Stockholm på temat feministisk ekonomi. Besök gärna seminariet om du har möjlighet (glöm inte anmälan) – någon form av inspelning kommer så småningom också att läggas upp här på bloggen.

Information om de övriga tre seminarierna (som kommer att hållas i Lund, Göteborg och Umeå) kommer inom kort.

 

 

Välkommen att delta i diskussionen!

Det senaste socialdemokratiska partiprogrammet antogs 2001. Mycket har hänt sedan dess – och utan att förstå dessa samhällsförändringar kan vi i programkommissionen inte skriva ett bra nytt partiprogram. Därför har vi bjudit in en rad gästskribenter – författare, forskare och kulturpersonligheter – och bett dem beskriva en viktig samhällsförändring som skett sedan 2001. Vår förhoppning är att dessa texter ska bidra till att stimulera en bred och viktig diskussion om samhället, och om hur det nya socialdemokratiska partiprogrammet ska se ut.

De kommande veckorna kommer vi att publicera svaren vi fått från de inbjudna gästskribenterna. Längre fram kommer vi också att publicera delar av de många svar vi fått in på det diskussionsmaterial programkommissionen skickade ut till Socialdemokraternas medlemmar.

Vi hoppas att bloggen kan fungera som inspiration till en fortsatt intensiv diskussion – på nätet, i studiecirklar, på seminarier och s-föreningsmöten – om dagens samhälle och socialdemokratins plats i detsamma.

Välkommen att delta!

PS. De gästskribenter vi bjudit in är inte nödvändigtsvis socialdemokrater – flera av dem är det helt säkert inte. De åsikter de för fram delas inte nödvändigtvis av programkommissionen eller Socialdemokraterna som parti. Vi har bjudit in brett, eftersom vi tror att det blir ett intressantare samtal, och i förlängningen ett bättre partiprogram, på det sättet.