Peter Persson: Återskapa självförtroendet

Att skriva ett nytt partiprogram är viktigt i den stolta historia som det socialdemokratiska partiet bär på. Våra programrevisioner har någon gång tydligt tagit sikte mot framtidens uppgifter, men mer ofta bekräftat partiets pragmatiska förhållningssätt och fastlagt den politiska linje som i samtid vunnit framgångar i  målet mot ett jämlikt samhälle.

Det allra viktigaste med programrevisioner i modern tid har nog varit att partiets medlemmar samlats till diskussioner och motionsskrivande kring frågor som ligger bortom den nödvändiga dagspolitiken. Jag tror att i princip alla partiprogram utom 2001 skrivits i en känsla av att socialdemokratin inte bara vill styra landet, utan också tydligt har idéer som skiljer från alla andra partier. Andra partier fick förhålla sig till socialdemokratin och inte tvärtom.

För några år sedan besökte jag Helsingör och samtalade med den lokala partiordföranden i vårt broderparti om politiska utvecklingen i Danmark. Han sade då i koncentrat att partiet led svårt av bristande självförtroende.

Den tidigare ordföranden Svend Auken hade några år tidigare fått lämna eftersom han ansågs ha för skarp profil och inte kunde bygga nödvändiga koalitioner. I hans ställe valdes den mer pragmatiska Paul Nyrup Rasmussen. Siffrorna sjönk ännu mer och särskilt högerpopulisterna med främlingsfientlig anstrykning Dansk Folkeparti gjorde stora inbrytningar i traditionellt socialdemokratiska väljargrupper. Då valde, enligt honom, partiet att flytta sig lite för att återfå de flyktade väljargrupperna. Stödet fortsatte att minska och man flyttade sig lite till. Så småningom började man tala om, var står socialdemokraterna egentligen. Idag kan väl de flesta konstatera att dansk politik kraftigt förflyttades därför att man överlät politikens mittpunkt till andra.

Nyligen hemkommen från Danmark konstaterar jag att invandrarfrågan inte är lika central i dansk politik. Nu handlar det om att arbetslösa och socialbidragstagare ska avstå resurser och medverka till finansieringen av skattesänkningar till de arbetande. Detta trots att klyftorna ökar och vi åter har en socialdemokratisk statsminister.

Jag tror utan jämförelser i övrigt att svensk socialdemokrati sedan 2001 lidit av dåligt självförtroende. Den nyliberala stormvågen sköljde in också över oss. Avreglering, marknad, privatisering, kund och konkurrens blev begrepp som vi inte orkade värja oss mot. Jag moraliserar inte och är ej heller fördömande mot de som var med och fattade beslut. Men jag konstaterar att vi flera gånger valde vägar till återvändsgränder.

Varje tid följs av en annan och det är väl idag tydligt att privatiseringar, vinster i välfärden och skolsystem, som åter sorterar barnen, inte åtnjuter stor folklig popularitet.

Pengsystem och privatisering är dessutom bara inledningen av en strategi där privat finansiering för bättre kvalitet ska bli möjlig. Om det inträffar har det solidariska kontraktet som är välfärdsamhällets fundament brutits.

Kring detta måste ett nytt program skapa sådan klarhet att socialdemokratin har en särart som kan återskapa bestämmandet över dagordningen.

För det behövs självförtroende.

Peter Persson är suppleant i programkommissionen.

Advertisements

2 responses

  1. Bra sammanfattat. Hoppas att programmet kommer att genomsyras av liknade tankar och att vi kan se fram emot en revidering av den marknadsdominerade avregleringspolitik som tyvärr genomsyrat den socialdemokratiska politiken de sista decennierna.

  2. Vi konstaterar att Peter Persson (PP) är suppleant i socialdemokraternas programkommission för framtagning av ett nytt partiprogram. PP anser citat: ”Den nyliberala stormvågen sköljde in också över oss. Avreglering, marknad, privatisering, kund och konkurrens blev begrepp som vi inte orkade värja oss mot. […] Pengsystem och privatisering är dessutom bara inledningen av en strategi där privat finansiering för bättre kvalitet ska bli möjlig. Om det inträffar har det solidariska kontraktet som är välfärdsamhällets fundament brutits.” Slut citat. – Frågan är vilket samhälle PP vill skapa?
    Hur som helst, vi konstaterar vidare att det i Sverige finns ett politiskt program med en reformistisk socialistisk politik i allt väsentligt baserad på socialism och feminism med utjämning av ekonomiska klyftor och en omfattande välfärd genom erforderliga skatteintäkter och en kritisk hållning till kapitalism där staten bör säkerställa en ”rättvis” fördelning av samhällets produktion av ekonomiska överskott och där samtidigt löntagare i hög grad bestämmer över utvecklingen inom själva företagen. Och, ända sedan 1917 har det funnits en plats för väljare som ansett att Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis program har saknat tillräckliga inslag av socialism med planekonomi, gemensamt ägande av vård-, skol- och omsorgsfunktioner och som (i dag) vill dela upp dagens banker i mindre enheter där investmentavdelningar avskiljs från övrig bankverksamhet samt att det införs en skatt på finansiella transaktioner. – Vill väljare se ett sådant samhälle möjliggör demokratin att ge stöd för detta. ”Politik är att välja”, men något nytt program behöver inte framtas för valet!

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s