Lena Sommestad: Politik för hållbar utveckling – ett kvinnoperspektiv. Del 3

Socialdemokratisk politik har varit som bäst, då den har satt kvinnors intressen högt på agendan, och då samhällsanalysen förklarar varför kvinnors intressen är samhällets intressen. Vi måste sätta våra värderingar i centrum och se på världen både som den är, och som vi vill att den ska vara, avslutar Lena Sommestad, ordförande för S-kvinnor (del 1 här och del 2 här).

Hållbar utveckling – en omvärldsanalys

Hur har världen och Sverige förändrats under senare år, med perspektivet hållbar samhällsutveckling?

Jag vill hävda att den tydligaste, tunga trenden är ett ökat välstånd. Miljontals människor har under de senaste decennierna lämnat fattigdomen bakom sig, och land efter land upplever industriella revolutioner och sociala framsteg. Fler kvinnor har utbildning. Fler barn överlever. Fler länder får demokrati. Samtidigt kvarstår dock en stor fattigdom i världen, inom länder men även inom hela regioner, som i Afrika söder om Sahara. Globalt växer också nya risker fram – ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Den långsiktiga trenden mot ökat välstånd har sin viktigaste förklaring i att alltfler länder har fått en större, friskare och mer välutbildad arbetskraft. Detta har uppnåtts genom sjunkande dödlighet, mindre barnkullar, längre livslängd, bättre folkhälsa och bättre utbildning.

Allra viktigast är den förbättrade folkhälsan. Två Harvardekonomer, David Bloom och David Canning, var bland de första som lyfte fram hälsoinvesteringar som en huvudförklaring till ekonomisk tillväxt. År 2000 publicerade de sina resultat i den ansedda tidskriften Science, under rubriken The Health and Wealth of Nations. De hävdade att bättre hälsa är en avgörande förklaring till den snabba ekonomiska tillväxten i Östasien under de senaste decennierna.

Den amerikanske ekonomen Jeffrey Sachs argumenterade längs samma linjer i rapporten Macro-Economics and Health. Investing in Health for Economic Development, som presenterade av FN:s världshälsoorganisation (WHO) 2001. Sachs visade att sambandet mellan hälsa och ekonomiskt välstånd är starkare än vad man dittills hade insett. Ett land som vill öka sitt ekonomiska välstånd bör satsa på människors hälsa.

I Sverige har sambandet mellan livslängd och medelinkomst lyfts fram av bland andra läkaren Hans Rosling i hans digitala Gapminder World. Rosling visar i sitt illustrativa dataprogram hur ökad livslängd i ett land resulterar i ökad inkomst. Land efter land i världen har gått från hög dödlighet, kort livslängd och fattigdom till lägre dödlighet, längre livslängd, och minskad fattigdom.

Hur ser sambandet ut mellan liberaliserade marknader, globalisering och ekonomiskt tillväxt? Svaret, mot bakgrund av forskningens nya rön, är att de nya tillväxtekonomierna har kunnat dra nytta av globaliseringen, men att globalisering med öppna gränser i sig inte är tillräckligt för att skapa nya tillväxtekonomier. För att delta i den globala arbetsdelningen krävs också egna nationella resurser, främst i form av humankapital. Afrika söder om Sahara är ett exempel på hur en region, som trots tillgång till stora marknader inte har lyckats ta steget från fattigdom till välstånd. En viktig förklaring är regionens demografi och hälsoläge. I Afrika söder om Sahara består befolkningen till stor del av barn och ungdomar, dödligheten är hög och många – både barn och vuxna – lider av kroniska sjukdomar.

I nyliberal retorik lyfts globaliseringen ofta fram som en drivkraft bakom ökat välstånd. Som ovan visats finns det skäl för socialdemokrater att problematisera detta samband. Jag menar att det också finns skäl att peka på ett omvänt, mer sällan observerat samband: sambandet mellan stark global tillväxt och ett uppsving för marknadsliberala idéer.

Den ekonomiska historien visar att tilltron till marknaden är stor under epoker, då den globala efterfrågan stadigt växer; just så som det har varit i under de senaste decennierna. Växande befolkningar och ökade inkomster skapar en positiv spiral – men med risk för överhettning och spekulation. När efterfrågan faller, däremot, väcks kraven på statlig intervention. Krisen 2008 är ett exempel.

Som tidigare nämnts finns en parallell till dagens nyliberala era i västvärldens industrialiseringsepok, från 1870-talet till 1930. Liksom under de senaste decennierna växte den globala efterfrågan kraftigt under industrialiseringsepoken, och då – som under den moderna nyliberalismen – blev det en etablerad sanning att marknadsekonomin kan fungera utmärkt med minimal offentlig styrning. Den gången överlevde tron på de effektiva marknaderna till 1930-talet, då fallande efterfrågan knäckte hela det globala, ekonomiska systemet. Frågan är hur länge dagens nyliberala doktrin ska överleva i en föränderlig ekonomisk verklighet?

Att våga förändring: ”När man riktigt vill någonting, så får man mod”

Sedan 1990-talets början har utvecklingen på flera områden, som står centralt i socialdemokratisk ideologi, stagnerat eller gått i negativ riktning på hemmaplan. Det gäller allt från jämlikhet, jämställdhet och full sysselsättning till god hälsa, god miljö och en stark demokrati.

Socialdemokratins stora utmaning är att hitta den politik, som kan häva denna stagnation och vända dessa negativa trender.

Vilken politik kan vända trenden mot ökad ojämlikhet?

Hur förverkligar vi det mål om jämställdhet mellan kvinnor och män, som formulerades redan på 1970-talet?

Hur ser den politik ut som kan pressa arbetslösheten ner till rimliga nivåer, på 2-3 procent?

Hur vänder vi trenden mot växande ojämlikhet i hälsa?

Hur kan Socialdemokraterna stärka demokratin – i Sverige, i EU och globalt?

Hur gör vi för att återta Sveriges ledande position i miljöpolitiken och visa att en hållbar värld är möjlig?

Jag tänker på den socialdemokratiska pionjären Agda Östlund, en av de första fyra kvinnorna som valdes in i den svenska riksdagens andra kammare, 1921. När hon fick frågan om hur hon som kvinnlig pionjär hade modet att engagera sig politiskt, så lär hon ha svarat att ”när man riktigt vill någonting, så får man mod.”

Jag hoppas att vi som socialdemokrater idag också riktigt vill någonting, och att vi också har mod att genomföra vår politik. Vi måste sätta våra värderingar i centrum och se på världen både som den är, och som vi vill att den ska vara. En jämlik och hållbar värld är möjlig!

Detta var sista delen av Lena Sommestads inlägg om socialdemokrati och hållbar utveckling. Del 1 hittar du här, och del 2 finns här.

—————————————

Referenser

Denna essä bygger delvis på tidigare publicerade texter, som presenteras nedan. Ett urval centrala referenser återfinns i referensförteckningen.

Egna tidigare publicerade texter med anknytning till denna essä:

“Economics of Sustainable Development – A Progressive Alternative to Neoliberalism in the Twenty-First Century”, i Christoph Pohlmann och Anke Hassel (red.) Markets and  State in European Social Democracy. Progressive Perspectives on Developing a Social and Sustainable Market Model, Friedrich Ebert Stiftung, juli 2010.

Klimatpolitik och full sysselsättning, Arbetarrörelsens tankesmedja, 2011.

“Climate policy and the social investment approach: towards a European model for sustainable development”,in Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme (eds) Towards a Social Investment Welfare State? Ideas, Policies and Challenges, Polity Press, 2011.

Referenser, urval:

Ackerman, Frank (2008), Climate Economics in Four Easy Pieces, Society for International Development 51.

Bloom, David E. and David Canning (2000), The Health and Wealth of Nations. Science 288.

Bloom, David E. and Jeffrey G. Williamson (1998) Demographic Transitions and Economic Miracles in Emerging Asia.World Bank Economic Review, 12 (3).

Divided We Stand. Why Inequality Keeps Rising (2011), OECD.

Esping-Andersen, Gösta, Why We Need A New Welfare State?, OxfordUniversity Press, 2002.

Gustavsson, Sverker (2012), Vad skiljer en god tjŠnare från en usel herre?, Tiden.

Lindh, Thomas and Bo Malmberg (2007), Demographically based global income forecasts up to the year 2050. International Journal of Forecasting, 23(4).

Lutz, Wolfgang, Jesus Crespo Cuaresma and Warren Sanderson (2008), The Demography of Educational Attainment and Economic Growth, Science vol. 319.

Our Common Future (1987),Brundtland Commission (WCED) report, by G. H. Brundtland and M. Kalid. Oxford: Oxford University Press.

Mkandawire, T. (2001) Social policy in a development context, Geneva: UNRISD.

OECD (2002) Governance for sustainable development. Five OECD case studies, Paris.

Rosling, Hans, Gapminder World

Sommestad, L. (1997) ‘Welfare state attitudes to the male breadwinning system: the United States and Sweden in comparative perspective’, International Review of Social History, vol 42, Supplement 5.

Stiglitz, J., Sen, A. and Fitoussi, J-P (2009) Report by the commission on the measurement of economic performance and social progress, www.stiglitz-sen-fitoussi.fr.

The World’s Women: Trends and Statistics (2010) UN Department of Economic and Social Affairs.

Towards a Social Investment Welfare State? Ideas, Policies and Challenges (2011), eds Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme, Polity Press.

Vågerö, Denny, ‘Hälsoklyftor ett hot mot samhället’, Svenska Dagbladet 15 mars 2010

WHO (2001) Macroeconomics and health: investing in health for economic development, Report of the Commission on Macroeconomics and Health, chaired by Jeffrey D. Sachs, Geneva.

World of Work Report (2008), ILO 2008.

Wilkinson, R. and Pickett, K. (2009) Spirit level. Why more equal societies almost always do better, London: Allen Lane

—————————–

Lena Sommestad är ordförande för S-kvinnor.

Advertisements

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s